Svettsensorer: Så kan de användas i träning
Svettsensorer är på väg att bryta sig in på marknaden för elitidrottare och alla som vill optimera sin kropp och prestation. Sensor som mäter elektrolytbalans, hydreringsnivåer och andra viktiga biomarkörer i svett kan konkurrera ut traditionella mätmetoder som bygger på blod eller urin. Den här översikten sammanfattar möjligheter och utmaningar för svettsensorn som verktyg för löpare.
Så funkar en svettsensor
En svettsensor består av en plåsterlapp, med ett chip på, som fästes direkt på huden. Svett absorberas och ansamlas för det lilla chipet att analysera.
Beroende på vad chippet är framtaget för att mäta kan svettsensorn skicka olika data till en mottagare, en smartphone med tillhörande app. Till exempel kan elektrolytnivåer mätas och säga något om vätskenivån hos den aktive.
Andra ämnen av intresse för en löpare är glukos för att se hur mycket energi som finns tillgängligt och laktat, för att hålla koll på mjölksyran i musklerna.
För- och nackdelar hos svettsensor jämfört med andra mätmetoder
Den tydligaste fördelen för en svettsensor jämfört med blodprov är att tekniken är icke-invasiv. Det är enklare att ha ett plåster fastsatt på huden än att behöva sticka i fingret eller ta blodprov i armen för att mäta.
En annan klar fördel är att mätningen kan ske kontinuerligt och du behöver inte stanna för att göra en ny mätning. Datat kan analyseras helt i realtid med löpningen pågår.
Sensor fastsatt på huden, skickar data till mobilen
Nackdelen är att den är beroende av svettproduktion och det är något som är individuellt, beror på temperatur, luftfuktighet och många andra faktorer kan spela in. Svettsensortekniken har en del utmaningar att försöka lösa direkt eller indirekt genom algoritmer mot golden standards.
Optimering av löpprestation med svettsensorer
Det finns många tänkbara sätt att använda data från en svettsensor på för att optimera både träning och tävling. En kortdistanslöpare kan se vissa användningsområden och en ultralöpare andra tillämpningar.
Energi, vätskenivå och elektrolyter
Den uppenbara nyttan är att hålla koll på svettproduktion och vätskeförlust. Genom att förstå din svettning och sammansättning kan du justera ditt vätske- och elektrolytintag för att förbättra din uthållighet och övergripande löpprestanda.
Vätskebrist mot slutet av löptävlingar kan sänka tempot avsevärt. En vätskeförlust på 2% av kroppsvikten försämrar prestationsförmågan med 20%.
Vilken nivå av glukos, laktat och elektrolyter har denna ultralöpare just nu?
Apparna som följer med dessa sensorer ger personliga hydreringsrekommendationer. Du kan ställa in specifika mål baserat på din vikt, löptyp och längd på din träning för att få notifikationer om när och hur mycket du behöver dricka för optimal hydrering.
Precis lika viktigt som det är att inte bli dehydrerad är det att inte inta för mycket vätske och späda ut elektrolyterna för mycket. Det finns flera exempel på löpare som överhydrerat och hamnat i hyponatremi (för låga nivåer av natrium), vilket är direkt livshotande.
Förebygga skador och överträning
Det går också att tänka sig att svettsensorn kan hjälpa att undvika muskelkramp och utmattning. Regelbunden övervakning av din hydreringsstatus kan ge insikter i din allmänna kondition och hälsa.
Det kan också hjälpa dig att identifiera mönster och trender i din träning och återhämtning.
Framtida möjligheter och utmaningar för tekniken
Svettsensorer kan kombineras med temperatur- och fuktighetsmätning och därigenom anpassa sina rekommendationer baserat på omgivningsförhållanden som temperatur, solinstrålning och luftfuktighet. Det kan vara särskilt användbart för löpare som tränar i varierande klimat.
En utmaning är kostnaden och att försöka tänka mer hållbart. Sensorerna sitter fast på "patches", plåsterlappar som måste slängas efter användning.
Många störande faktorer förekommer i jämförelse med blodprov. Kläder, hudtyp, väder och vind. Det är alla saker som kan förändra svettproduktionen och ansamlingen av svett som behövs för sensorn.
Du har säkert märkt själv hur svett bildas och ansamlas olika på olika delar av kroppen. För att få relevanta data behövs tillräckligt med svett men också att svetten innehåller värdefull information.
Det är visat i flera tester att svetten från vader, lårmuskler, bröstkorgen, armen och pannan har olika sammansättning. Det kan ses som en nackdel men också tala som en fördel för svettsensortekniken jämfört med blodprov i fingret.
Vill du optimera prestationen som löpare känns det väl ändå bättre att få veta hur vad- eller lårmuskeln mår än vad som händer i överarmen eller pekfingret?
Kroppens kemiska data i app och träningsklocka
Just nu är det några olika spelare som utvecklar och testar sig fram med svettsensortekniken som till exempel NiX Biosensors, Gx Sweat Patch och svenska Innovosens.
Alla de här tillverkarna är innovatörer som utvecklat egna appar för analys och visualisering. På sikt lär det vara integrerat i våra träningsklockor genom inbyggda funktioner eller som tredjepartsmjukvara via till exempel Garmin Connect IQ och liknande plattformar.