L-run

L-run är ett test som används inom polis-, militär- och idrottssammanhang för att mäta acceleration, riktningsförändring och snabbhet. Det är en variant av agility-tester som används för att bedöma en persons förmåga att snabbt ändra riktning och bibehålla hastighet.

schematisk bild över L-run test

Så genomförs testet L-run

  1. Startposition: Personen ställer sig vid startlinjen i en atletisk utgångsposition. Ena foten är något framför den andra för att underlätta en snabb acceleration.
  2. Första sprinten: Personen sprintar 5 meter rakt fram till den första markeringen (kon eller linje). Viktigt att hålla låg kroppsställning för snabb acceleration.
  3. Riktningsändring 90°: Vid första markeringen gör löparen en skarp 90-graders vänstersväng. Sprintar 5 meter till nästa markering längs en ny linje, vilket nu skapar en "L"-formad bana.
  4. Vändning vid andra markeringen: När personen når den andra markeringen görs en snabb vändning (kan vara en rundning eller en stoppvändning). Personen springer tillbaka samma väg, först 5 meter tillbaka till den första markeringen.
  5. Avslutande raksträcka: Vid den första markeringen igen gör personen en sista 90-graders sväng tillbaka till startpunkten. Sprintar de sista 5 meterna i maxfart till mål.
  6. Tidtagning: Tiden startas vid första rörelsen och stoppas när personen korsar mållinjen. Vanligtvis används en manuell tidtagning med stoppur eller elektronisk mätning för exakt resultat.
  7. Resultat och bedömning: Testet mäter explosivitet, acceleration, riktningsförändringar och snabbhet. Genomsnittliga tider kan variera beroende på krav inom polis, militär eller idrott.

Inom amerikansk fotboll finns ett snarlikt testet som heter L-drill och är väldigt populärt bland coacher som vill testa sina spelares förmåga till snabbhet, smidighet och god accelerationsförmåga. I den sporten används yards istället för meter och mellan konerna är det då 5 yards.